snart bryr jag mig inte om nåt
Jag blir så arg o ledsen på samma gång..
Jag vill ha barn mer än något annat.. och han med och ingenting händer sedan långt tillbaka i tiden.. alla runt omkring blir gravida hur fort som helst och inte jag.. de känns förjävligt.. ja tror ja blir galen snart..
varje gång hoppas jag och sedan blir jag mer besviken för varje gång..
jag älskar verkligen lukas över allt annat och vill verkligen men ne ..då ska de inte hända alls.. och vill att marko ska få syskon o allt. men ja blir bara så jävla less på allt.. varför ...........
Jag vill ha barn mer än något annat.. och han med och ingenting händer sedan långt tillbaka i tiden.. alla runt omkring blir gravida hur fort som helst och inte jag.. de känns förjävligt.. ja tror ja blir galen snart..
varje gång hoppas jag och sedan blir jag mer besviken för varje gång..
jag älskar verkligen lukas över allt annat och vill verkligen men ne ..då ska de inte hända alls.. och vill att marko ska få syskon o allt. men ja blir bara så jävla less på allt.. varför ...........


2 kommentarer:
kyllä se siitä ku et stressaa sitä!
För oss tog det flera år med första barnet och krävdes flera ingrepp. Alla går det inte fort för, men det är mer känsligt att prata om. Är nog därför det känns så. Tar ju snitt 7 mån om man är helt frisk. Är man sjuk ska man först bo ihop i två år och försöka minst tolv månader innan man ens får köa för utredning för första barnet. Fick inte ens en utredning utan en man fast jag inte hade ägglossning på över tolv år! Detta är säkert siffror du känner till, men menar bara att dem det går trögt för hör man inte talas om. Det är hemskt att prata om och folk säger dumma saker som "slappna av". Hade jag bara slappnat av hade jag fortfarande inte haft någon bebis i livmodern!
Hur länge har ni försökt?
/Selma
Skicka en kommentar
Tack för kommentaren !
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida